Bild: Thinkstock
Hur mycket belastas den offentliga sjukvården av att ta hand om komplikationer vid skönhetsbehandlingar och tatueringar?

Det kartläggs nu av den statliga utredningen om estetiska behandlingar och en enkät har gått ut till de större sjukhusen i landet.

Bild: Thinkstock
– Omfattningen är nog inte så liten. Vi vet, till exempel, att var tionde svensk har tatueringar, säger enmansutredaren Eva Nilsson Bågenholm till Dagens Medicin.

Uppdraget är att komma med förslag om hur den enskildes skydd kan stärkas vid skönhetsbehandlingar, tatueringar, laserbehandlingar av huden och liknande ingrepp som görs utanför den reglerade hälso- och sjukvården.

Utredningen tillsattes av alliansregeringen för snart ett år sedan och betänkandet ska vara klart i november.

Ofta kan man läsa i pressen om skräckexempel med läppar som spricker och andra skador som kräver insatser från den offentliga hälso- och sjukvården.

Ska det finnas någon gräns för vad skattebetalarna ska stå för när man som individ utsätter sig för en risk att bli skadad?

– Det är en svår fråga som vi diskuterar mycket. En väg skulle kunna vara att lägga ett större ansvar på den som gör ingreppet och att kräva att utövaren har vissa typer av försäkringar, säger Eva Nilsson Bågenholm, som bland annat varit ordförande i Läkarförbundet.

Men samtidigt är det en närmast filosofisk diskussion om vad vilka skador som är självförvållande, påpekar hon som själv skadat en fot i samband med motion.

– Det finns en mängd situationer där man utsätter sig för risker och det kan ju inte utestänga en från offentlig sjukvård, säger Eva Nilsson Bågenholm som nu är kvalitetsdirektör i omsorgsföretaget Humana.

Källa: dagensmedicin.se